Igår vad det begravning för min älskade mormor. Vi var i kapellet vid nio tiden på morgonen och så började det vid halv tio tror jag. Det var väldigt sorligt men ändå vackert. Det var skönt att få ett avslut men ändå känns det så konstigt att jag aldrig kommer se henne igen, hon har alltid funnits där i hela min uppväxt men nu är hon bara borta.
Tror ändå inte jag fattar det än men det kommer väl...

Men efter begravningen åkte vi till gravplatsen och lämna blommor hos morfar som också ligger där och sen åkte vi hem till mormors gamla lägenhet och åt smörgårdstårta och fika lite och sen åkte vi hem.

Nu har jag sett klar på filmen och den var inte alls så bra som jag trodde. Den var väldigt seg och inte så rolig som jag trodde den skulle vara, tror inte jag blev mycket piggare av den utan bara mer depp.. Men ska snart gå och tvätta bort sminket och borsta tänderna  sen ska jag krypa ner i sängen och kolla på dh innan jag somnar. Men skriver imorgon ha de!

Hej! Nu sitter jag och har försäljning och Service. Vi pratar om olika yrken för vi ska ha prov om det nästa vecka. Sitter och är super hungrig hade brådis imorse för jag försov mig så hann inte äta en bra frukost men vi har lunch om 10 minuter och då blir det tacobuffe så hoppas det är gott!
Men nu ska jag lyssna på dom sista minuterna av lektionen men skriver senare...

P.S Men jag tycker ni ska besöka den här bloggen, för den är väldigt spännande plus att det är en "barndomsvän" till mig och min familj... Besök den här!

Heej Det här inlägget skulle komma upp för typ 2 timmar sen men det dampa lite så det blir att jag lägger upp det nu!
Men jag slutade tidigt idag för vi åkte till stan vid 11 tiden eller nått och skulle göra ett skolarbete, och för min grupp gick det på 20 min eller nått så blev klara snabbt så jag gick och mötte Nathalie, Josefine och några till och gick runt med dom tills dom blev klara så gick jag och Nathalie och kolla i lite i affärer sen så åkte vi hem. Så jag var hemma vid ett tiden vilket som kändes väldigt bra.

Men jag har varit super hungrig ända sen jag kom hem och vi har ingen go mat hemma så får vänta med och äta tills pappa ska äta för jag är för lat för att göra något själv (a)... Vilka problem jag har ändå eller vad tycker ni??


Aja får se hur jag gör men här får ni en bild så länge...

Nu när allt det som har hänt i mitt liv har hänt har jag börjat fundera på hur mycket tid av sitt liv man lägger på att vara sur och ledsen.

Jag tycker inte att jag är en sån som blir sur för ingenting eller när jag väl blir sur så är jag inte sur länge, men nu när allt det här jobbiga händer så har jag märkt att en av mina kompisar, en som var en av mina bästa kompisar som jag har kännt i 10 år har försvunnit. Jag trodde aldrig att jag skulle sakna honom så mycket som jag gör, men det märker jag nu. Jag kunde prata om allt med honom men sen efter ett ganska töntigt bråk så slutade vi prata. Eller vissa grejer av bråket var töntigt men andra grejer sårade mig djupt, ja trodde aldrig han skulle vara den som förändrades bara för han flyttade men tydligen gjorde han det...

Jag skulle vilja bara glömma bort det här bråket bara för några dagar så vi kunde prata, men det är nog inte så lätt. Tror både han och jag har för mycket stolthet för att kunna ta det första steget, jag har försökt svälja min stolthet och skrivit , men han har inte svarat så varför ska jag kämpa om inte han gör det?
Folk som jag har pratat med säger att jag ska glömma honom men det är svårt, det är som att glömma 10 år av mitt liv, glömma några av de bästa minnena i mitt liv och det är att försöka glömma en bror... Det är nog många som vet vem jag pratar om men dom flesta som vet, vet också vad som har hänto hc dom som inte vet kan nog lätt ta reda på de.

Jag har svårt att prata med folk hur jag känner även dom som känner mig bäst vet inte allt, jag håller det hellre inom mig eller skriver det där ingen kan läsa. Det är ofta som jag stänger folk ute när jag mår dåligt eller drygar när någon hör av sig, jag vet att det inte är bra men det är nog lite av min försvarsmur som jag har runt mig.

Jag är inte en sån person som hatar allt och alla, visst att man kan ogillar folk men jag kan inte säga att jag hatar någon förutom en person men det är inget jag vill skriva ut för då kommer jag bara få massa skit från allt alla.

Men jag tycker alla ska fundera på hur mycket tid man lägger på att sura och försöka ändra på det, fast jag själv kommer nog inte göra det fast jag försöker...

Nu var det länge sen jag skrev men ni förstår varför på rubriken.. Idag gick min underbara mormor bort efter några års kämpande mot cancern.. Jag har valt att inte skriva om det förens nu för det blir bara jobbigt för mig och dom runt mig och jag gillar verkligen inte och visa mig "svag" och prata om mina känslor som jag har skrivit tidigare, jag pratar knappt med mina närmsta vänner om hur jag mår utan håller det inne.

Men det är ändå sjukt att man nästan kan känna på sig när man kommer få veta något hemskt, redan igår visste jag att jag inte ville till skolan idag för det här skulle hända men jag valde ändå att gå för vi skulle ha prov, men när jag satt på första lektionen fick jag samtalet, så det blev att ringa två av mina närmsta vänner i klassen så fick dom komma ut och trösta, sen ringde jag pappa så han hämtade mig. Sen har jag bara varit här hemma och tänkt och försökt göra något annat än att inte tänka. Så det blev inget prov för mig men pratade med min lärare så ska få göra det när jag kan koncentrera mig på det.

Men nu ska jag vänta tills pappa kommer hem sen ska vi åka och handla och så kommer Emma och Mamma hit ikväll. Vet inte om jag kommer skriva mer idag eller dom närmsta dagarna men vi får se, jag uttrycker mina känslor bäst när jag skriver så det kanske blir att jag skriver snart igen..

Mormor du kommer föralltid finnas i mitt hjärta, du kommer alltid vara saknad och älskad